Ground Control to Major Tom

Nu har det snart gått ett år sedan jag tillträdde som vice ordförande (1 dag i veckan) i barn- och utbildningsnämnden i Östersunds kommun. Det har varit ett händelserikt år med bland annat ett maktskifte i och med att centerpartiet slog sina påsar ihop med socialdemokraterna och miljöpartiet. Den nya politiska majoriteten har vid flera tillfällen slagit sig för bröstet av stolthet över vilken stabil politiska majoritet Östersunds kommun har fått och vad bra detta är. Jag har svårt att förstå denna stolthet då de egentligen mestadels tycks vara maktpositioner som är de viktiga snarare än idéer.

Jag skulle vilja likna deras styrning av min nämnd med en rymdfärja i omloppsbana runt jordklotet utan kontakt med markkontrollen. Rymdkapten Björn Sandal sitter vid spakarna bortkopplad från den verklighet där elever, skolpersonal och medborgare lever. Själv sitter jag bredvid och febrilt försöker få honom att förstå att vi måste ta kontakt med omvärlden om den här färden ska sluta bra. Samtidigt som Björn styr åt ett håll försöker (c)tyrman Bogna W Adolfsson styra färjan åt ett helt annat håll. Rätt vad det är skär en signal från något av markbefälen genom rymdbruset och kapten Sandal gör givakt och girar kraftigt åt än det ena och än det andra hållet, färden är skakig och om det inte vore för att jag tror att medborgarna behöver en tryggare styrning i framtiden vore det kloka att veckla ut fallskärmen och fritt slänga sig ut i rymden med hopp om att bli uppfångad av någon annan farkost.

På tisdag har vi kommunstyrelse och två av folkpartiets förslag ska behandlas. Det ena är ett förslag om att fler ungdomsarbeten ska skapas i kommunen och det andra är mitt förslag att genomföra en extern revision av barn- och utbildningsnämndens förvaltning. Uppenbarligen tycker den politiska majoriteten att båda förslagen är väldigt bra då de valt att förvandla dem till sina egna och kommundirektörens förslag till beslut är att som de så fint heter ”inte föranleder någon ytterligare åtgärd”, att behandla frågor på detta vis är ett hån mot allt vad demokrati innebär. Men det är slugt, för givetvis hänger massmedia på och sprider en bild av verkligheten som rimmar illa med hur det egentligen ser ut.

En annan fråga som behandlades vid nämndsammanträdet nu i veckan var om elevgrupperna på hörselspåret skulle maximeras till 15 elever eller inte. Under hösten har ledamöterna fått tagit del av såväl forskningsresultat, expertutlåtanden som lagstiftning ändå väljer de att rösta ner förslaget. Problemet är att de inte ser den enskilde individen utan enbart fokuserar på kollektivet, jag hoppas på ännu en debatt om detta på nästa kommunfullmäktige. Denna fråga har jag och resten av alliansen verkligen engagerat oss i.

Den skolnedläggningsprocess som socialdemokraterna i kommunen taktlöst driver vidare saknar inte bara förankring i verkligheten utan vad de framförallt saknar är kunskap och förståelse för hur framgångsrikt förändringsarbete ska bedrivas för att uppnå goda resultat. Vid ett kaotiskt extra nämndsammanträde tog majoriteten fram elva principer som syftade till att ge tjänstemännen vägledning i det fortsatta arbetet. Jag la fram ett motförslag som innebar att nästa fas borde vara att ta grund för att ge såväl nämndledamöter, verksamhet, föräldrar och personal en fördjupad förståelse och möjlighet att påverka hur skolans struktur ska se ut i framtiden. Möjligen är det här den stora skillnaden ligger, hur vi ser på demokrati och inflytande. Ett vanligt argument från socialdemokraterna brukar vara att eftersom de fått så många röster i valet vill medborgarna att det ska bli exakt som de resonerar medan jag menar att medborgarnas inflytande över besluten måste bli mer direkta. Under valrörelsen 2010 gick socialdemokraterna i länet ut hårt, deras riksdagsledamöter och andra heltidspolitiker var på stortorget och propagerade med hjälp av nidvisor,  högtalarbilar i bostadsområden och telefonkampanjer och allmän skrämselpropaganda. Tyvärr är den mediala situationen i länet väldigt besvärlig med en centertidning och en socialdemokratisk tidning samt en radiokanal som inte är intresserad av att höra andra än den politiska majoriteten. 

Om du håller med mig får du gärna sprida information om denna blogg till andra, det är tyvärr den enda kanal jag har för att nå ut till allmänheten förutom via direkt kontakter i olika sammanhang.

Men, jag är inte den som ger upp särskilt lätt utan det hopplösa utgångsläget ger mig istället mer energi att nå ut till länsborna om tingens tillstånd. Nästa lördag, den 1/12 kl 12 dyker jag upp i Torvalla centrum med högtalare och flygblad!