Sen den dagen jag började arbeta som lärare har jag haft ett stort intresse för frågor om integration, rasism och främlingsfientlighet och det är med intresse jag läser Bengt Westerbergs SOU utredning som har namnet "Främlingsfienden inom oss". För några år sedan studerade och utvärderade jag Jamtlis verksamhet "På flykt" där niondeklassare i Jämtland under en dag genomför ett rollspel där de ikläder sig rollen av flykting. I samband med min studie genomförde jag fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som under sin högstadietid deltog i "på flykt". När jag nu lyssnar igenom dessa intervjuer slås jag av hur lite undomarna uppger att de arbetat med frågor som rör integration, främlingsfientlighet och rasism under sina år på högstadiet. Till största del är det under lektionerna om andra världskriget i historia de knyter an till frågorna. Det ser säkert olika ut i olika skolor och många samhällslärare gör säkert ett bra arbete och klarar av att ta i dessa svåra frågor, men långt i från alla. Jag blir därför glad när Westerberg "pin-pointar" skolan och forskning som de två avgörande komponenterna i arbetet mot främlingsfientlighet. Tidigare studier (Blum, 2004; Matiles & Cowan, 2012) visar att ungdomar som besöker platser där hemskheter utspelat sig (Dachau, Auswitch, etc) blir mer toleranta. Tyvärr har vi inte möjlighet att skicka alla ungdomar på sådana studieresor så vi måste hitta andra vägar i vår egen vardag för att stärka medvetenheten. I resultaten av utvärderingen av "på flykt" syns det med all tydlighet att denna typ av arrangemang är effektiva och uppskattade men det räcker inte för att ändra attityderna i grunden. "På flykt" skakar om ungdomarna och ger en bra ingång för samtal, diskussion och fördjupning när de kommer tillbaka till skolan, jag önskar att alla ungdomar kunde få delta i denna typ av arrangemang. Därför välkomnar jag Bengt Westerbergs förslag med ett lärarlyft i mänskliga rättigheter. Westerberg pekar på olikheterna mellan olika skolor i hur de arbetar med demokratifrågor, ingen är den andra lik, i vissa fungerar det väl och i andra mindre bra. Ledarskapet är av yttersta vikt för dessa frågor men olika kommuner arbetar olika bra och ansvaret vilar tungt på enskilda rektorer som samtidigt slåss med nedskärningar och besparingar. Förutom ett lokalt politiskt ansvar att anslå större budgetramar till skolorna är det därför nödvändigt med en central statlig satsning i linje med det Westerberg föreslår. Utredningen förslår 650 miljoner kronor där tre lärare per skola ska ges möjlighet att delta i fortbildning om mänskliga rättigheter och sedan få i uppgift att sprida kunskaperna till sina kollegor för att öka genomslaget. Detta kan komma att ske simultant med införandet av nya karriärvägar för lärare där tio procent av Sveriges grundskolelärare får en ny karriärmöjlighet, den som säger att Björklund inte satsar på att utveckla skolan har missat sin hemläxa. Jag välkomnar även Westerbergs förslag att FAS ges i uppgift att göra en utärdering av forsknignen inom Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) för att bedöma om ytterligare satsningar bör ske. Jag har slagits av bristen på möjligheter att söka forskningsanslag för den typ av forskning som jag håller på med, (attityder, påverkan och beslutsfattande) så även detta är nödvändigt. Utredningen föreslår även en förstärkning av DOs ansvarsområde och att större resurser ska tilldelas och permanentas till Ungdomsstyrelsen för arbetet mot näthat.
Lästips
Adams, G., Edkins, V., Lacka, D., Picket, K.M., & Cheryan, S. (2008). Teaching about racism: Pernicious implications of the Stadnard Portrayal. Basic and Applied Social Psychology, 30 (4), 349-461.
Akrami, N., Ekehammar, B., Araya, T. (2000). Classical and modern racial prejduice: A study of attitudes towards immigrants in Sweden. European Journal of Social Psychology, 30, 521-532.
Blum, L. (2004). The Poles, the Jews and the holocaust: reflections on an AME trip to Auschwitz. Journal Of Moral Education , 33 (2), 131-148
Colca, C., Lowen, D., Colca, L.A., & Lord, S.A. (1982). Combating racism in Schools: A group work pilot project. Social Work in Education, 5 (1), 5-16
Löfstrand, P. (2007). Rollspel, rasism och genus. Genusmaraton 2007, Fahgren & Thurén red. Mittuniversitet, s.45-53.
McGregor, J. (1993). Effectiveness of role playing and antiracist teaching in reducing student prejudice. Journal of Educational Research, 86, 215-226
Pedersen, A., Walker, I., & Wise, M. (2005). "Talk does not cook rice": Beyond anti-racism rhetoric to strategies for social action. Australian Psychologist, 40, 20-30
Sidanius., J. & Pratto, F. (1999). Social dominance: An intergroup theory of social hierarchy and oppression. Cambridge, UK: Cambridge University Press.
Lästips
Adams, G., Edkins, V., Lacka, D., Picket, K.M., & Cheryan, S. (2008). Teaching about racism: Pernicious implications of the Stadnard Portrayal. Basic and Applied Social Psychology, 30 (4), 349-461.
Akrami, N., Ekehammar, B., Araya, T. (2000). Classical and modern racial prejduice: A study of attitudes towards immigrants in Sweden. European Journal of Social Psychology, 30, 521-532.
Blum, L. (2004). The Poles, the Jews and the holocaust: reflections on an AME trip to Auschwitz. Journal Of Moral Education , 33 (2), 131-148
Colca, C., Lowen, D., Colca, L.A., & Lord, S.A. (1982). Combating racism in Schools: A group work pilot project. Social Work in Education, 5 (1), 5-16
Löfstrand, P. (2007). Rollspel, rasism och genus. Genusmaraton 2007, Fahgren & Thurén red. Mittuniversitet, s.45-53.
McGregor, J. (1993). Effectiveness of role playing and antiracist teaching in reducing student prejudice. Journal of Educational Research, 86, 215-226
Pedersen, A., Walker, I., & Wise, M. (2005). "Talk does not cook rice": Beyond anti-racism rhetoric to strategies for social action. Australian Psychologist, 40, 20-30
Sidanius., J. & Pratto, F. (1999). Social dominance: An intergroup theory of social hierarchy and oppression. Cambridge, UK: Cambridge University Press.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar