onsdag 13 november 2013

Lösningen för en bättre utbildning stavas inte socialism


Företagarna Susanne Andersson Pripp, Adam Brånby, Nils-Åke Hallström och Ola Toftegaard lyfter i en artikel fram sin rädsla för att Sverige inte ska hänga med i den internationella konkurrensen. Som svar till dessa skriver två av länets tyngsta socialdemokrater Robert Uitto och Marie Nordén ett svar som behöver kommenteras. De två socialdemokraterna menar att utbildningsambitionerna sänkts i Sverige, sanningen är att det i själva verket aldrig genomförts fler reformer inom skolpolitiken sedan 1800-talet. Ny skollag, nytt betygssystem, ny lärarutbildning, karriärvägar för lärare, stärkta insatser för elever med särskilda behov m.m. 

Det tar givetvis tid att vända resultaten i skolan och tidigare socialdemokratiska kommunalrådet och utredaren Per Thullberg skriver att de reformer som införts 2011-2013 tidigast om några år kan komma att lyfta elevernas resultat. De första lärarkandidaterna i den nya lärarutbildningen har ännu inte lämnat lärosätena. 

 Men, glädjande nog kan vi se att söktrycket till lärarutbildningarna har ökat med 27 % från föregående år och att läraryrket för första gången placerar sig på 10-topp listan för unga avseende drömyrke. Frågan är hur det skulle varit om socialdemokraternas icke-politik inom skolområdet fått fortgå under 2000-talet. När det gäller högre utbildning så har aldrig fler studenter studerat vid de svenska lärosätena, Göran Perssons 50 % mål är redan passerat. 

Det som krävs är att vi riktar blicken mot vårt eget län. Vad kan vi göra för att grundskola, gymnasium och högre utbildning ska utvecklas? I många av jämtlands kommuner som styrts av socialdemokrater i många år har resurser flyttats från skolan och besparingar har genomförts till förmån för andra satsningar istället för satsningar inom skolan som t ex entreprenörsinriktade grundskolor. Idag genomförs satsningar på IT i skolan på många håll, här krävs det en samverkan med lokala IT-företag om eleverna ska lära sig IT-hantverket istället för att bara utbildas till IT-konsumenter. Vi från folkpartiet menar att skolpolitikerna måste lyfta blicken och söka denna samverkan istället för att hela tiden försöka uppfinna hjulet själva, det handlar om politisk vilja!

 Lärarlönerna i gymnasieskolan har halkat efter och det samma gäller för lärarlönerna i den kommunala skolan, allt som en effekt av Göran Perssons kommunalisering av skolan i början av 90-talet. För att nå en likvärdig skola krävs det att skolan åter får statligt huvudmannaskap. För gymnasieskolans del är det viktigt att folkpartiets förslag om lärlingsutbildning blir verklighet även i vår region. Vi i FP har motionerat om detta och vi menar att kopplingen företag – gymnasium måste stärkas.   

Att Jämtland traditionellt ligger i botten avseende övergång till högre studier är ett problem och en av förklaringarna är att länet varit socialdemokratiskt styrt i snart 100 – år. Det krävs innovativa politiker på lokal nivå som tar initiativ för att förändra detta. Vi måste för Mittuniversitetet våga påpeka vilka kompetenser som saknas för det lokala arbetslivet och se till att det skapas utbildningar för dessa yrkesgrupper, i regionen! 

Pär Löfstrand (FP), Universitetslärare och riksdagskandidat