Frihandel ger jobb i länet

Ingen kraft i världen har lyft fler människor från utsatthet och fattigdom till välstånd och välfärd än fri handel mellan fria människor. När stängda marknader blir öppna växer exportmöjligheterna för företag som kan nyanställa och expandera. Så bidrar frihandel till jobben runt om i världen och här i Sverige.
Som litet land med exportberoende industri har öppenheten mot omvärlden tjänat Sverige särskilt väl. Vi har strävat efter fri handel med alla som vill bedriva fri handel med oss. Därför välkomnar vi att förhandlingarna mellan EU och USA om världens hittills största bilaterala handelsavtal nu pågår.
USA är redan i dag Sveriges fjärde största varuexportmarknad och den allra största utanför EU. Nära en kvarts miljon arbetstillfällen i USA har skapats av svenska direktinvesteringar, svenska företag eller amerikansk export till Sverige. På samma sätt skapar amerikanska företag, amerikanska investeringar eller amerikansk import ca 70 000 jobb i Sverige.
Dessa jobb kan bli fler. I hela Sverige, i Norrlands inland och här i Jämtland. I dag kan vi presentera nya och regionala siffror på hur ett frihandelsavtal mellan EU och USA skulle förändra arbetsmarknaden till det bättre. . Siffrorna finns i en rapport som släppts med bearbetad originaldata från SCB, Svenskt Näringsliv och den tyska tankesmedjan Bertelsmann Stiftung.
Siffrorna talar sitt klara språk: Norrlands inland skulle gynnas av ett frihandelsavtal – 400 arbetstillfällen beräknas kunna komma till i inlandet. Det skulle ensamt tillföra lika många arbetstillfällen som förlorades i Östersund när Flextronics för i dagarna fem år sedan slog igen.  För Jämtlands län rör det sig om 200 arbetstillfällen. Det motsvarar en bestående sysselsättningsökning på 0,3 procentenheter. Samtidigt beräknas bruttoregionalprodukten - värdet på allt länet producerar - öka med 3,3 procent.
Baserat på ett nykonstruerat index finns i studien också siffror över utfallet för varje enskild kommun i hela länet. För Östersund kan ett avtal på sikt innebära ca 70 nya arbetstillfällen, medan det för Strömsund kan röra sig om ca 35 jobb. Allra bäst förutsättningar att dra nytta av ett frihandelsavtal bedöms Ragunda ha där 15 nya jobb motsvarar en sysselsättningsökning på 0,6 procent.
Alla prognoser över framtiden har en osäkerhet i sig men riktningen är tydlig: Sverige, Norrlands inland och Jämtland kommer dra fördel av ökad frihandel med omvärlden. I valet 2014 kommer den linjen bäras av Folkpartiet liberalerna. När andra partier tävlar om att snabbast få stänga gränserna mot Europa kan vi genom mer öppenhet lova fler jobb, mer tillväxt och ökade skatteintäkter.
Pär Löfstrand (FP), Länsordförande och nominerad till Europarlamentet
Erik Scheller (FP), nominerad till Europaparlamentet

Tomma tunnor skramlar bäst!

Vänsterpartisten Reidar Lunde kritiserar i en debattartikel folkpartiets utbildningspolitik.  Han påstår att folkpartiet tycker att det är bra med riskkapitalbolag som flyttar 100-tals miljoner utomlands, vilket givetvis är en ren lögn. Folkpartiet vill ha ägare i den offentliga sektorn som har ett långsiktigt ägaransvar. Det innebär att så kallade riskkapitalbolags möjlighet att bedriva verksamhet i den offentliga sektorn ska begränsas. Vidare påstår Lunde att det fria skolvalet är den största anledningen till att kunskapsnivån sjunker vilket inte heller är sant.  Enligt välfärdsforskaren Andreas Bergh vid Lunds universitet visar både tidig och nygjord forskning att konkurrens skapar positiva effekter för både kommunala och fria skolor. Att vänsterpartiet hatar valfrihet är ingen nyhet och deras lösning på problemen brukar vara att höja skatter för att ge mer resurser till skolorna, då ska vi komma ihåg att Sverige satsar 6,3 procent av BNP på utbildning mot 5,7 procent som är snittet i OECD. Det vore intressant om Lunde som representerar Vänsterpartiet i Östersunds kommun i barn- och utbildningsnämnden kunde precisera vilka förslag de har på lokal nivå, inte minst med tanke på att Lunde och Vänsterpartiet inte tagit några politiska initiativ på kommunalnivå den senaste mandatperioden.

Öster(s)undshem, hyressättning och socialt ansvar.

Östersundshems ordförande svarar på vår debattartikel om att kraven på socialt ansvar måste tydliggöras i ägardirektiven. Idag är de affärsmässiga målen tydligt beskrivna men av det som Ö-hems styrelseordförande räknar upp syns intet i ägardirektiven. Mitt svar till (S)tyrelsen är: Poängen med vår debattartikel och våra förslag till nya ägardirektiv är det faktum att det sociala ansvaret inte är tydligt i ägardirektiven, det är bra om du och dina partikamrater ställer sig bakom våra förslag så att Östersundshems sociala ansvar tydliggörs och att inte enbart vinstkraven är tydliga. Du skriver att ”hyresmarknadens parter famlar om hur arbetet för att få fram en korrekt hyressättning sak bedrivas”.  Sluta famla och följ våra förslag på systematisk hyressättning och lägg kraven på marknadshyror åt sidan. Vi i Folkpartiet är mycket väl medvetna om den nya lagstiftningen men vi delar som sagt inte uppfattningen om att de affärsmässiga målen står över kraven på socialt ansvar. Håller du med oss om detta så vore det bra, men då måste även detta skrivas in i ägardirektiven.

Vid vårt landsmöte tog vi följande beslut om hyressättningen på bostadsmarknaden:
"Hyressättningen behöver i större utsträckning avspegla konsumentens efterfråga och individuella val, till exempel till- och frånval. Förändringar av bruksvärdessystemet måste kombineras med regler som ger hyresgäster långsiktigt förutsägbara villkor och ett skydd mot plötsliga höjningar av hyran för den befintliga bostaden".
Folkpartiet är alltså emot ett system med marknadshyror.

Lösningen för en bättre utbildning stavas inte socialism

Företagarna Susanne Andersson Pripp, Adam Brånby, Nils-Åke Hallström och Ola Toftegaard lyfter i en artikel fram sin rädsla för att Sverige inte ska hänga med i den internationella konkurrensen. Som svar till dessa skriver två av länets tyngsta socialdemokrater Robert Uitto och Marie Nordén ett svar som behöver kommenteras. De två socialdemokraterna menar att utbildningsambitionerna sänkts i Sverige, sanningen är att det i själva verket aldrig genomförts fler reformer inom skolpolitiken sedan 1800-talet. Ny skollag, nytt betygssystem, ny lärarutbildning, karriärvägar för lärare, stärkta insatser för elever med särskilda behov m.m. 

Det tar givetvis tid att vända resultaten i skolan och tidigare socialdemokratiska kommunalrådet och utredaren Per Thullberg skriver att de reformer som införts 2011-2013 tidigast om några år kan komma att lyfta elevernas resultat. De första lärarkandidaterna i den nya lärarutbildningen har ännu inte lämnat lärosätena. 

 Men, glädjande nog kan vi se att söktrycket till lärarutbildningarna har ökat med 27 % från föregående år och att läraryrket för första gången placerar sig på 10-topp listan för unga avseende drömyrke. Frågan är hur det skulle varit om socialdemokraternas icke-politik inom skolområdet fått fortgå under 2000-talet. När det gäller högre utbildning så har aldrig fler studenter studerat vid de svenska lärosätena, Göran Perssons 50 % mål är redan passerat. 

Det som krävs är att vi riktar blicken mot vårt eget län. Vad kan vi göra för att grundskola, gymnasium och högre utbildning ska utvecklas? I många av jämtlands kommuner som styrts av socialdemokrater i många år har resurser flyttats från skolan och besparingar har genomförts till förmån för andra satsningar istället för satsningar inom skolan som t ex entreprenörsinriktade grundskolor. Idag genomförs satsningar på IT i skolan på många håll, här krävs det en samverkan med lokala IT-företag om eleverna ska lära sig IT-hantverket istället för att bara utbildas till IT-konsumenter. Vi från folkpartiet menar att skolpolitikerna måste lyfta blicken och söka denna samverkan istället för att hela tiden försöka uppfinna hjulet själva, det handlar om politisk vilja!

 Lärarlönerna i gymnasieskolan har halkat efter och det samma gäller för lärarlönerna i den kommunala skolan, allt som en effekt av Göran Perssons kommunalisering av skolan i början av 90-talet. För att nå en likvärdig skola krävs det att skolan åter får statligt huvudmannaskap. För gymnasieskolans del är det viktigt att folkpartiets förslag om lärlingsutbildning blir verklighet även i vår region. Vi i FP har motionerat om detta och vi menar att kopplingen företag – gymnasium måste stärkas.   

Att Jämtland traditionellt ligger i botten avseende övergång till högre studier är ett problem och en av förklaringarna är att länet varit socialdemokratiskt styrt i snart 100 – år. Det krävs innovativa politiker på lokal nivå som tar initiativ för att förändra detta. Vi måste för Mittuniversitetet våga påpeka vilka kompetenser som saknas för det lokala arbetslivet och se till att det skapas utbildningar för dessa yrkesgrupper, i regionen! 

Pär Löfstrand (FP), Universitetslärare och riksdagskandidat

Ängsmon och skolbeslutet, kommunens kärnverksamhet måste prioriteras!

Idag var det ett stort reportage om de försämringar som väntar barnen i Ängsmogården efter majoritetens beslut att lägga ner senare delen i Östersunds Posten. Det framgår inte av reportaget att vi från allians för Östersund (FP+M+KD) var starkt kritiska till detta såväl i nämnden som när det var uppe i Kommunstyrelsen. Nedan kan du läsa vår protokollsanteckning från nämndsammanträdet. Till syvende och sist handlar skolfrågan i Östersund om hur vi fördelar pengar mellan nämnderna. Vi från alliansen budgetarer drygt 20 Mkr mer än det röd-gröna styret till skolan. Skillnaden i detta är helt avgörande, nedmontering och besparingar eller satsningar på skolan. Tyvärr är detta något som bagateliseras av lokal media. När majoriteten röstade igenom finansieringsformerna för arenaprojektet varnade vi för konsekvenserna att det skulle leda till nedskärningar i kommunens kärnsektorer vilket vi nu bittert får erfara. Tyvärr vilar nya vidlyftiga politiska projekt runt hörnet som inte granskas av media. I Kommunstyrelsen har majoriteten röstat för ett klartecken för rivning av populära och välfungerande Mosippans förskola för 9 Mkr och återbyggnad 500 meter bort för 42 Mkr, de har även beslutat att  Östersunds kommun ska vara delägare i en biogasanläggning i Sundsvall eller Gävle, något som kommer kosta kommunmedborgarna mångmiljonbelopp (sannolikt 50-60 Mkr). Vi menar att kommunen måste hitta tillbaka till kärnverksamheterna och prioritera dessa istället för annat. 

Protokollsanteckning

Vi i alliansen reserverar oss mot beslutet att lägga ner Ope skola och förskola, samt att förändra Ängsmogårdens verksamhet. Vidare är det vår uppfattning att nämnden borde tagit ett tydligt inriktningsbeslut om att Ångsta skola ska vara kvar på längre sikt. I alliansens budget för 2014 finns medel avsatta för underhåll av skollokalerna i Ope och Ångsta. Vi menar framförallt att förändringen av strukturen på Ängsmogården är problematisk ur flera olika perspektiv. För det första innebär det att barnen från Ope skola tvingas byta skola flera gånger på bara några år, vilket inte är bra för barnens lärande – och psykosociala trygghet. För det andra är det ett mycket negativt beslut för barnen i Ängsmoområdet. Ängsmon är idag ett lugnt område bra skyddat från klotter och skadegörelse. Vi anser att Ängsmogårdens skola och fritidsgård är en viktig faktor för detta. Barnen har en stark förtrogenhet med skolan och personalen, vilket gör att de känner sig sedda. Vi är oroliga över ifall denna anknytning rycks bort, förändras även barnens grundtrygghet i tillvaron och att detta kan leda till problem i närsamhället. Vi menar att framtida skolstruktur i Östersund måste med mer tydlighet baseras på långsiktighet och på samhällsstrukturella aspekter. Vi anser att beslutet att anta planeringsunderlaget för strategisk skolplanering är förhastat

och att detta måste bearbetas och förankras mer innan det kan antas. Ifall vissa förslag i planeringsunderlaget blir verklighet, innebär det investeringar i infrastrukturen med minst 50 mkr, vilket är något som vi inte kan ställa oss bakom. En fortsatt skolstruktursplanering måste vara långsiktig och ledas av en parlamentarisk tillsatt grupp tillsammans med verksamhet och extern expertis.

Ett liberalt drömsamhälle

Det börjar märkas att det bara är tre månader kvar till supervalåret 2014. LO och Socialdemokraterna positionerar sig samtidigt som de röd-gröna eventuella stödpartierna drar iväg åt varsitt håll med spridda skurar av förslag som skulle drabba individer och företag hårt.  Samtidigt positionerar sig Sverigedemokraterna i allt mer desperata ordalag och skyller allt på invandringen.  Det märks även att det snart är val genom att skolelever börjar fördjupa sig i partiernas politik och ideologiska bas och idag ska jag träffa två gymnasister som vill veta hur mitt partis drömsamhälle ser ut. Det kommer bli ett intressant samtal och ger en välbehövlig paus från de lokalpolitiska cykelställsfrågorna. När jag tänker efter så genomsyrar faktiskt cykelställsfrågorna de stora skiljelinjerna mellan min liberala syn på hur vi ska ha det och den socialistiska majoritetens syn. För mig får gärna cykelställen se olika ut medan de kollektivistiska partierna kräver enhetlighet, regnbågsfärgat eller kommunalgrått är en tydlig skiljelinje.

Liberalismen står för mångfald, att alla individer ges förutsättningar att utvecklas utifrån sina egna villkor och att var vi föds och av vem inte ska avgöra vår framtid.  Individens frihet är det viktigaste begreppet och det begränsas av att en individs frihet inte får gå ut över en annan individs frihet.  I grund och botten är det liberala grundsamhället motsatsen till det samhälle som målas upp i George Orwells klassiker, 1984.  Eftersom individer ska ses som individer och inte som kollektiv är det viktigt för oss liberaler med fri rörlighet samt yttrande- och åsiktsfrihet.  Detta märks inte minst i den svenska politiken genom att Folkpartiet är det parti som är mest Europavänligt och är det parti som hårdast driver frågor om människliga rättigheter.  Gränser begränsar människors rörlighet och stängda samhällen där människor förtrycks utan möjlighet för människorna att påverka är liberalismens huvudmotståndare.

För mig som liberal politiker är det viktigt att människor får en trygg och bra grund genom utbildningssystemet. Det är ingen slump att det är en folkpartistisk utbildningsminister som genomfört de största reformerna i den svenska skolan på 100 år. Skolan måste vara likvärdig och vilken grund Du får ska inte avgöras av att lokala politiker prioriterar monumentbyggen istället för att satsa på skolan. Jag som liberal välkomnar individens rätt att välja och gillar mångfald därför är jag positiv till möjligheten att göra ett aktivt val av vilken skola mina barn ska gå i. Det kanske är motsägelsefullt att jag som liberal tycker att staten ska ta över ansvaret för den kommunala skolan men även det bottnar i frihetsbegreppet och att alla barn ska ha rätt till en likvärdig utbildning oavsett var i Sverige de är födda. Genom folkpartiets skolpolitik har Sverige närmat sig andra länder och idag börjar lärandet redan i förskolan till skillnad mot tidigare. Under barnåren utvecklas och lär vi oss mycket, då är det viktigt att vi ger barn möjlighet att utveckla kunskaper inom språk och matematik redan då. För oss liberaler är åren i förskolan så viktiga att vi anser att alla barn ska ha rätt att gå på förskolan och att inte låta barn gå på förskolan p.g.a. föräldrarnas familje- och sociala situation är givetvis oacceptabelt i ett liberalt samhälle.

För oss liberaler är det viktigt att alla människor har samma möjligheter och att detta inte begränsas av etnicitet, ålder eller kön. Det är därför inte så konstigt att folkpartiet ansvarar för jämställdhetsfrågorna i regeringen. Det är givetvis galet att det män i genomsnitt tjänar flera miljoner kronor mer än vad kvinnor gör under sitt arbetsliv. Anledningen till detta är att Sverige under decennier styrts av en kollektivistisk politik där kvinnan har varit förpassad till hemmet, folkhemmet om du så vill. Sedan landet moderniserats och möjligheterna för kvinnor och män att konkurrera i arbetslivet på ”lika villkor” kvarstår det att kvinnor fortfarande är mindre representerade i samhällets toppskick och att kvinnor tjänar mindre än män trots likvärdig utbildning. För att förändra detta krävs det strukturella förändringar där samhället skapar likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män det är därför Folkpartiet driver frågan om att ytterligare en pappamånad.

                             Liberalismen är en komplex ideologi och det finns tydliga skiljelinjer mellan olika inriktningar inom liberalismen. För mig är som jag tidigare nämnt individens frihet viktig men det är även viktigt att samhället är uppbyggt med ett väluppbyggt socialt skyddsnät. Jag och andra socialliberaler menar att det ska råda en öppen konkurrens på marknaden att olika utförare (offentliga och privata) kan ansvara för verksamheter inom välfärden. För mig som socialliberal folkpartist är det viktigt att det finns en försäkring för alla som träder i kraft om vi drabbas av arbetslöshet. Att den ska vara obligatorisk har den enkla anledningen att det begränsar kostnaden för var och en och hjälper den som drabbas av ofrivillig arbetslöshet.

                             För mig som liberal i förskingringen (på landsbygden), är det viktigt att staten skapar förutsättningar för att hela landet utvecklas. Jag tror inte på bidragspolitik utan att istället vi får förutsättningar genom satsningar på infrastruktur, forskning och företagande. Lokalt driver folkpartiet en aktiv politik inom miljöområdet och vi menar att länet ska utveckla förutsättningar för att utvinna biogas lokalt och att våra älvar och vattendrag ska skyddas och återställas. För oss som bor i nära Sveriges fantastiska natur och växt upp med berättelser om hur fantastisk den biologiska mångfalden var i våra vattendrag innan vattenkraftsregleringen är det viktigt att trycka på för att det byggs omlöp och vandringsvägar. Detta är tyvärr problematiskt eftersom de företag som har ansvar för att förutsättningarna ska återskapas drivs av ekonomiska intressen kombinerat med att lokala politiker från andra styrande partier inte är beredda att satsa på den biologiska mångfalden.

Inför karriärvägar även i S-märkta kommuner!

Samhället måste prioritera det som är skolans viktigaste resurs - lärarna. Det kräver även att kommuner som exempelvis Östersund inte motarbetar Folkpartiets ambitioner att höja lärar­lönerna.
Dagens situation för lärarna visar tyvärr tydligt att vi inte gjort vår läxa. 4 av 10 lärare funderar i dag på att lämna yrket och få studenter som säger sig vilja bli lärare. Den enskilt viktigaste orsaken är den låga lönen. Läraryrket har blivit ett yrke med låg status och låg lön. Folkpartiet har under flera år pekat på bristerna i svensk skola som skapat dagens situation och under vår ledning har därför en rad initiativ tagits för att stärka läraryrkets status. För att lyckas krävs det att de får bättre betalt.
En väg för att höja yrkets status är de karriärtjänster som med statligt stöd införs under hösten.
I Östersunds kommun skulle till exempel 14 lärare nu i höst och ytterligare 18 få chansen kunna ta ett steg vidare i sina karriärer finansierad av staten, med löneökningar på minst 5 000 kronor i månaden. På riksnivå vill Folkpartiet i kommande budget ge ytterligare 20 000 lärare och förskollärare chansen att ta ett steg vidare i sin karriär. Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut och Östersunds kommun har valt att inte fullt ut hoppa på skapandet av karriärvägar för lärarna. Vi folkpartister i Östersunds kommun kommer noggrant att bevaka detta så att intentionerna med karriärvägar för lärarna inte blir tidsbegränsade anställningar med arbetsuppgifter som ligger utanför det pedagogiska området vilket är regeringens ambition. Men för att verkligen lyckas göra yrket attraktivt måste även vi i kommunerna prioritera och värdesätta våra lärarna och deras insatser. Priset kan bli högt. Men priset att låta bli är högre.

Sverige har under de senaste åren gått igenom den största omläggningen av svensk skola genomtiderna. Regeringens största budgetsatsningar har varit inriktade mot skolans område. Det tar givetvis tid att vända resultaten i den svenska skolan, de första lärarna i den nya lärarutbildingarna har inte kommit ut på arbetsmarknaden ännu. Enligt utredaren Per Thullberg (tidigare socialdemokratiskt kommunalråd) kan vi inte räkna med att reformerna får resultat innan 2020-talet. Men, det viktiga i sammanhanget är att Sverige får fortsätta på den inslagna linjen och då är en statushöjning av läraryrket den enskilt viktigaste faktorn. Tyvärr ser vi kommunpolitiker i socialdemokratiskt styrda kommuner att reformerna motarbetas eftersom de kommer från "fel regering". Detta är mycket olyckligt men kan motarbetas på två sätt.

1. Rösta för ett nytt kommunalt styre i valet 2014.

2. Lyft ansvaret för skolorna till staten!

Investeringsbehov i kommunens skolfastigheter?

De senaste åren har olika förslag om organisation av skolorna i kommunen varit uppe för beslut utan att nå i hamn. Jag har vid flertalet tillfällen frågat efter underlag avseende vilket investeringsbehov som finns i Östersunds skolor för att uppnå en trygg miljö, god pedagogisk standard och en bra arbetsplats. Vi har i nämnden vid olika tillfällen fått information om enskilda skolor utan möjlighet att kunna skapa en totalbild över hur behovet av investeringarna i kommunens skolfastigheter ser ut. I det senaste förslaget till omorganisation påvisas stora investeringsbehov i skolfastigheterna i Bringåsen, Ope och Ångsta. för Ope skola finns en tydlig och bra genomgång av hur investeringsbehovet ser ut även fast åsikterna mellan tjänstemän och Ope skolas vänner går i sär. För att vi beslutsfattare ska kunna fatta kloka beslut i frågan om kommande skolorganisation är det en förutsättning att vi får kännedom om helheten av renoveringsbehovet av kommunens skolor. Jag anser att vi i god tid innan beslut om skolorganisation måste delges hur investeringsbehovet ser ut med utgångspunkt i dels vad som måste genomföras de närmaste åren för att uppfylla lagkraven samt vad som är önskvärt att göra.

Mina frågor till Björn Sandal är som jag önskar såväl muntligt som skriftligt svar på är: Hur ser investeringsbehovet i kommunens skolfastigheter ut?

Om inte svar på ovanstående fråga kan ges undrar jag när vi förtroendevalda kommer kunna delges en helhetsbild av investeringsbehovet i skolfastigheterna?

Pär Löfstrand (FP)

Karriärvägar för lärare

För Folkpartiet börjar klassresan i klassrummen. Men för att detta ska bli mer än tomma ord krävs att samhället prioriterar det som är skolans viktigaste resurs - lärarna. Det kräver även att kommuner som exempelvis Östersund inte motarbetar Folkpartiets ambitioner att höja lärarlönerna.

En väg för att höja yrkets status är de karriärtjänster som med statligt stöd införs under hösten. I Östersunds kommun skulle till exempel 14 lärare nu i höst och ytterligare 18  få chansen kunna ta ett steg vidare i sina karriärer finansierad av staten, med löneökningar på minst 5 000 kronor i månaden. På riksnivå vill folkpartiet i kommande budget ge ytterligare 20 000 lärare och förskollärare chansen att ta ett steg vidare i sin karriär.
Tyvärr ser verkligen annorlunda ut och Östersunds kommun har valt att inte fullt ut hoppa på skapandet av karriärvägar för lärarna. Vi folkpartister i Östersunds kommun kommer noggrant  bevaka detta så att intentionerna med karriärvägar för lärarna inte blir tidsbegränsade anställningar med arbetsuppgifter som ligger utanför det pedagogiska området vilket är regeringens ambition.

Men för att verkligen lyckas göra yrket attraktivt måste även vi i kommunerna prioritera och värdesätta våra lärarna och deras insatser. Priset kan bli högt. Men priset att låta bli är högre - inte minst för framtidens elever. Det är även viktigt

Mina frågor till ordföranden för Barn- och utbildningsnämnden Björn Sandal är:

Varför har inte Östersunds kommun till fullo ansökt om karriärtjänsterna?
Hur har Östersunds kommun valt att utforma karriärtjänsterna?
Hur ser den framtida satsningen på karriärvägar för lärare ut?
När tänker majoriteten lyfta frågan om karriärtjänster i Barn- och utbildningsnämnden?


Pär Löfstrand (FP)

Större grupper i förskolan och ny skolutredning.

Interpellation ställd till Barn- och utbildningsnämndens ordförande Björn Sandal

Vid Barn- och utbildningsnämndens extrainkallade sammanträde i augusti fattade socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet beslut om att utöka barngrupperna i kommunens förskolor från 18 till 19 barn. Jag frågar mig om de har tänkt över vilka konsekvenser detta kan ge för verksamheten?  Jag vill att nämndens ordförande redogör för vilka konsekvenser utökningen av storleken på barngrupperna kan ge den pedagogiska verksamheten, barnens trygghet och personalens hälsa.

Interpellation ställd till majoritetens kommunalråd avseende beslutet att starta en ny skolutredningsprocess

Vid Barn- och utbildningsnämndens extrainkallade sammanträde i augusti beslutade socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet att starta en snabbutredning avseende kommunens skolorganisation. Under hösten 2013 pågick en skolutredning vilken havererade då centerpartiet och socialdemokraterna i sista minuten inte tycks kommit överrens. I samband med beslutet i nämnden i januari månad klargjorde den politiska majoriteten liksom vi i allians för Östersund att en ny skolutredning måste ta höjd och även väga in samhällsstrukturella faktorer i utredningen.

Vidare påpekade vi från alliansen att om en skolutredningsprocess ska lyckas måste den förankras tydligare i verksamheten, att utredningen måste ta ett helhetsgrepp och ledas av en utomstående processledning för att avlasta barn- och utbildningsförvaltningen.

Beslutet från nämndens augustisammanträde tyder på att centerpartiet, socialdemokraterna och centerpartiet nu frångår sina ståndpunkter från i januari när de drivit igenom en snabbutredning som ska vara klar i oktober. Det finns anledning att oroa sig för att även denna process kommer haverera på grund av brist på helhetsgrepp, medborgardialog och politiska överenskommelser inom majoriteten.

Jag vill ha svar på följande frågeställningar av majoritetens kommunalråd.

1.       Finns det någon överenskommelse inom majoriteten där vissa skolor/områden är skyddade från nedläggning?

2.       Varför har majoriteten frångått sitt ställningstagande från i våras genom att tillsätta en snabbutredning utan möjlighet att få ett helhetsperspektiv med god medborgardialog?

3.       Varför envisas majoriteten med att inte anlita en extern processledning trots att resultat från andra kommuner där strukturella förändringar i skolorganisationen visar att detta är en viktig framgångsfaktor?

  Pär Löfstrand, Folkpartiet Liberalerna

Från förskola till universitet!

Det har varit några intensiva veckor där jag debatterat allt från förskola till universitetsutbildning. En sak som är säker är att att detta rör och upprör många människor. I den lokala politiska debatten har jag främst försökt motverka de besparingar på kärnverksamheten som den politiska majoriteten (S+C+MP) vill införa. http://op.se/lanet/ostersund/1.6182912-lofstrand-fp-kritisk-till-nya-besparingar-missar-kyl-och-frys-men-bygger-pool Vid dagens nämndsammanträde beslutade de att förskolegrupperna skall utökas från max 18 till max 19 barn, en utveckling som är mycket olycklig och går stick i stäv mot vad experter och forskning anser är rimligt. Vi i Folkpartiet har tidigare drivit linjen att en förskolegrupp ska innehålla max 16 barn och detta är något jag inom partiet kommer lyfta inför nästa års valarbete. Problemet med större barngrupper är att det blir mindre tid per barn för personalen och betydligt fler kontakter barn emellan som skapar oro för barnen. Att utöka barngrupperna samtidigt som det pedagogiska ansvaret blivit större och med den nya skollagen är djupt problematiskt och riskerar att öka sjuktalen bland personalen och sänka kvaliten på verksamheten. Majoriteten har även beslutat att det ska läggas ner skolor igen, jag är rädd att de gör samma misstag som i vintras och inte är samspelta när det är dags för beslut. Det krävs ansvar om man sitter i majoritet, antingen får de satsa pengar på de skollokaler som inte är ändamålsenliga eller flytta verksamheten! Vi ska komma ihåg att Östersund har bland landats starkaste kommunala ekonomier och då tycker i all fall jag att vi måste har råd med god kvalitet även i skolan! Jag har även skrivit en debattartikel om behovet att stärka campusutbildningen vid Mittuniversitet, en debatt jag tycker är angelägen, inte minst för staden och länets framtid http://op.se/opinion/debatt/1.6171122-distansutbildning-kan-inte-ersatta-samspelet-pa-campus. Uppenbarligen finns det de som tycker jag borde hålla tyst eftersom jag är anställd på lärosätet och som menar att jag borde få sparken. Jag kan lugna dessa kritiker med att jag knappast blir tystare av sådana åsikter och hot. I ett samhälle är det viktigt med en fri och öppen debatt, totalitära tankar och idéer tillhör inte det liberala samhälle som jag vill bo i!

Nedröstad men inte nedslagen

Vid gårdagens KF röstades mina yrkanden om fler ytor för ungdomsfotbollen ner. Dessvärre är framtiden för Odenvallen oviss då jag fick ett svävande svar på min fråga om Odenvallens framtid till utvecklingsutskottets ordförande Nils Svensson (c). Av media kan man få bilden av att jag skulle tycka det är fel med konstgräsetablering i Brunflo det stämmer givetvis inte. Det är mycket bra att det blir fler ytor eftersom det är så eftersatt, däremot anser jag att behovet är större i staden. För att bringa klarhet i detta lägger jag här mina yrkanden i sin helhet. Obesververa att majoriteten valde att rösta ner även mina tilläggsyrkanden vilket inte kan tolkas annorlunda än att de inte är intresserade av fler konstgräsplaner vilket även tydligt klargjordes av det ansvariga kommunalrådet Karin Thomasson (mp).

Jag yrkar att:

1.       Att konstgräset från Jämtkrafts A-plan anläggs vid Odenvallens idrottsplats.

2.       Att kommunen förhandlar med arenabolaget om inköp av konstgräset vid Jämtkrafts B-plan och att detta anläggs på Åkreäng.

Om mitt yrkande faller yrkar jag på följande tilläggsyrkande till majoritetens förslag:

Jag yrkar på följande tilläggsyrkande till majoritetens förslag

1.       Odenvallen fredas som idrottsyta. Förhandlingar omedelbart tas upp med föreningen Storsjöcupen, näringslivet och föreningarna för att hitta finansiering av konstgräs och omklädningsrum vid Odenvallen och vid flera anläggningar exempelvis Torvallen och Tallvallen.