Frihandel ger jobb i länet

Ingen kraft i världen har lyft fler människor från utsatthet och fattigdom till välstånd och välfärd än fri handel mellan fria människor. När stängda marknader blir öppna växer exportmöjligheterna för företag som kan nyanställa och expandera. Så bidrar frihandel till jobben runt om i världen och här i Sverige.
Som litet land med exportberoende industri har öppenheten mot omvärlden tjänat Sverige särskilt väl. Vi har strävat efter fri handel med alla som vill bedriva fri handel med oss. Därför välkomnar vi att förhandlingarna mellan EU och USA om världens hittills största bilaterala handelsavtal nu pågår.
USA är redan i dag Sveriges fjärde största varuexportmarknad och den allra största utanför EU. Nära en kvarts miljon arbetstillfällen i USA har skapats av svenska direktinvesteringar, svenska företag eller amerikansk export till Sverige. På samma sätt skapar amerikanska företag, amerikanska investeringar eller amerikansk import ca 70 000 jobb i Sverige.
Dessa jobb kan bli fler. I hela Sverige, i Norrlands inland och här i Jämtland. I dag kan vi presentera nya och regionala siffror på hur ett frihandelsavtal mellan EU och USA skulle förändra arbetsmarknaden till det bättre. . Siffrorna finns i en rapport som släppts med bearbetad originaldata från SCB, Svenskt Näringsliv och den tyska tankesmedjan Bertelsmann Stiftung.
Siffrorna talar sitt klara språk: Norrlands inland skulle gynnas av ett frihandelsavtal – 400 arbetstillfällen beräknas kunna komma till i inlandet. Det skulle ensamt tillföra lika många arbetstillfällen som förlorades i Östersund när Flextronics för i dagarna fem år sedan slog igen.  För Jämtlands län rör det sig om 200 arbetstillfällen. Det motsvarar en bestående sysselsättningsökning på 0,3 procentenheter. Samtidigt beräknas bruttoregionalprodukten - värdet på allt länet producerar - öka med 3,3 procent.
Baserat på ett nykonstruerat index finns i studien också siffror över utfallet för varje enskild kommun i hela länet. För Östersund kan ett avtal på sikt innebära ca 70 nya arbetstillfällen, medan det för Strömsund kan röra sig om ca 35 jobb. Allra bäst förutsättningar att dra nytta av ett frihandelsavtal bedöms Ragunda ha där 15 nya jobb motsvarar en sysselsättningsökning på 0,6 procent.
Alla prognoser över framtiden har en osäkerhet i sig men riktningen är tydlig: Sverige, Norrlands inland och Jämtland kommer dra fördel av ökad frihandel med omvärlden. I valet 2014 kommer den linjen bäras av Folkpartiet liberalerna. När andra partier tävlar om att snabbast få stänga gränserna mot Europa kan vi genom mer öppenhet lova fler jobb, mer tillväxt och ökade skatteintäkter.
Pär Löfstrand (FP), Länsordförande och nominerad till Europarlamentet
Erik Scheller (FP), nominerad till Europaparlamentet

Tomma tunnor skramlar bäst!

Vänsterpartisten Reidar Lunde kritiserar i en debattartikel folkpartiets utbildningspolitik.  Han påstår att folkpartiet tycker att det är bra med riskkapitalbolag som flyttar 100-tals miljoner utomlands, vilket givetvis är en ren lögn. Folkpartiet vill ha ägare i den offentliga sektorn som har ett långsiktigt ägaransvar. Det innebär att så kallade riskkapitalbolags möjlighet att bedriva verksamhet i den offentliga sektorn ska begränsas. Vidare påstår Lunde att det fria skolvalet är den största anledningen till att kunskapsnivån sjunker vilket inte heller är sant.  Enligt välfärdsforskaren Andreas Bergh vid Lunds universitet visar både tidig och nygjord forskning att konkurrens skapar positiva effekter för både kommunala och fria skolor. Att vänsterpartiet hatar valfrihet är ingen nyhet och deras lösning på problemen brukar vara att höja skatter för att ge mer resurser till skolorna, då ska vi komma ihåg att Sverige satsar 6,3 procent av BNP på utbildning mot 5,7 procent som är snittet i OECD. Det vore intressant om Lunde som representerar Vänsterpartiet i Östersunds kommun i barn- och utbildningsnämnden kunde precisera vilka förslag de har på lokal nivå, inte minst med tanke på att Lunde och Vänsterpartiet inte tagit några politiska initiativ på kommunalnivå den senaste mandatperioden.

Öster(s)undshem, hyressättning och socialt ansvar.

Östersundshems ordförande svarar på vår debattartikel om att kraven på socialt ansvar måste tydliggöras i ägardirektiven. Idag är de affärsmässiga målen tydligt beskrivna men av det som Ö-hems styrelseordförande räknar upp syns intet i ägardirektiven. Mitt svar till (S)tyrelsen är: Poängen med vår debattartikel och våra förslag till nya ägardirektiv är det faktum att det sociala ansvaret inte är tydligt i ägardirektiven, det är bra om du och dina partikamrater ställer sig bakom våra förslag så att Östersundshems sociala ansvar tydliggörs och att inte enbart vinstkraven är tydliga. Du skriver att ”hyresmarknadens parter famlar om hur arbetet för att få fram en korrekt hyressättning sak bedrivas”.  Sluta famla och följ våra förslag på systematisk hyressättning och lägg kraven på marknadshyror åt sidan. Vi i Folkpartiet är mycket väl medvetna om den nya lagstiftningen men vi delar som sagt inte uppfattningen om att de affärsmässiga målen står över kraven på socialt ansvar. Håller du med oss om detta så vore det bra, men då måste även detta skrivas in i ägardirektiven.

Vid vårt landsmöte tog vi följande beslut om hyressättningen på bostadsmarknaden:
"Hyressättningen behöver i större utsträckning avspegla konsumentens efterfråga och individuella val, till exempel till- och frånval. Förändringar av bruksvärdessystemet måste kombineras med regler som ger hyresgäster långsiktigt förutsägbara villkor och ett skydd mot plötsliga höjningar av hyran för den befintliga bostaden".
Folkpartiet är alltså emot ett system med marknadshyror.