Vad menas med en god lärmiljö?

I kölvattnet av den något förvirrade debatten efter resultaten från PISA undersökningen är det många som försöker beskylla än den ena och än den andra för att resultaten i den svenska skolan sjunker.  Jag skall helt kort använda mig av Abraham Maslows behovstrappa för att förklara de självklarheter som ligger bakom vilka behov som är avgörande för att vi ska nå en bra lärmiljö.  För att kunna komma högre upp i behovshierarkin krävs att målen i de tidigare stegen är lösta.

•          Trygghet, lugn och ro, en känsla av att vara sedd.

Grunden för att skapa en bra lärmiljö är att elever och personal verkar i en miljö som präglas av lugn, struktur och att man känner trygghet.

Politiska behov: planer mot kränkande behandling och mobbning, resurser för att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter, god fungerande elevhälsovård. Hanterbara elevgrupper, 

•          Engagerade och duktiga lärare.

Nyckeln i lärandet är att det finns välutbildade lärare. Men det räcker inte med hög utbildning, det krävs även att lärarna känner ett engagemang inför uppgiften.

Politiska behov: Skapa förutsättningar för att duktiga och intresserade studenter ska vilja bli lärare. Ge förutsättningar för att öka den inre motivationen m.a.o. möjlighet till ämnesdidaktisk fortbildning, inte för hård arbetsbelastning, begränsa administrativa arbetsuppgifter, ge förutsättningar för lärare att hinna planera undervisning.

•          Lära sig läsa, skriva, räkna.

Innan man kan lära elever hur samhället fungerar, hur man blir en bra entreprenör, lära sig främmande språk, hur kreativitet uppstår etc. krävs det att de grundläggande hörnstenarna att kunna läsa, skriva och räkna.

Politiska behov: Utan grundläggande kunskap i att läsa, skriva, räkna är människan chanslös att konkurrera i dagens samhälle, förstå att detta är de grundläggande förutsättningarna för att nå högre nivåer i lärandet.

•          Olika sätt att ta till sig kunskap. Reflektion, logiskt, pratiskt, aktivt lärande.

Alla människor lär olika bra på olika vis. En bra lärmiljö genomsyras av de fyra olika hörnstenarna i David Kolbs (1984) hörnstenar i experiental learning. En lärmiljö ska kunna byggas på det som Kolb kallar för en abstrakt lärande, här hittar vi den traditionella katederundervisningen. En god lärmiljö ska även bestå av reflektiva inslag där eleverna får möjlighet att diskutera problemställningar med varandra.  På den andra sidan i Kolbs fyr-fältare hittar vi praktiskt och aktivt lärande. Den aktiva lärmiljön genomsyras av att elever får experimentera utifrån befintlig kunskap och den praktiska består av att eleverna tillämpar de färdigformulerande begreppen på praktiska uppgifter.

Politiska behov: Rekrytera rektorer med god pedagogisk kompetens och ledarförmåga för att leda det pedagogiska utvecklingsbehovet, skapa förutsättningar (create space) i skolorganisationen för att schemalägga moment som möjliggör att samtliga lärstilar beaktas i lärandet).

•          Skapa kunskap i samspel med det omgivande samhället

När det tidigare stegen är uppnådda är det meningsfullt att skapa kunskap i samspel med det omgivande samhället.

Politiska behov: Skapa möjligheter för det omgivande samhället att samverka med skolan. Bygga broar mellan näringsliv, skola och offentlighet.

Skolans behovstrappa (Löfstrand, 2014). Baserad på Maslows behovstrappa (1954)

Referenser

Kolb, D.A. (1984). Experiental learning: experience as the source of learning and development Englewood Cliffs. NJ: Prentice Hall.

Maslow A.H. (1954) Motivation and Personality. Harper and Row, New York.

Tankar om Europa

Först, jag har börjat blogga på http://blogg.op.se/parlofstrand/
Jag kommer även fortsättningsvis lägga upp inlägg på denna blogg men den ovannämnda blir min primärablogg fram till valet i september.


I maj är det val till Europaparlamentet, liksom vid andra val är detta ett historiskt val men det kan bli mer historiskt än andra. I efterdyningarna av den ekonomiska kris som belägrat Europa söker nu främlingsfientliga och nationalistiska krafter stöd för sina nationalistiska och protektionistiska idéer. Det finns en stor risk att vi får en gruppering i EU-parlamentet bestående av representanter för partier som vill stänga ute människor och isolera europa med en starkt främlingsfientlig retorik som i flera länder övergått i våld mot minoriteter. Om detta blir verklighet kommer ursprungstanken med EU som fredsprojekt allvarligt hotas. Tyvärr består den svenska debatten av sju nyanser av EU motstånd/hat/förbannelse och en nyans av optimism, i den senare hittar vi Folkpartiet. Det finns mycket som kan bli bättre inom EU, exempelvis måste abortmotståndare och motståndet mot EUs mijöpolitik som finns i den moderata EPP gruppen begränsas. Samtidigt måste vi se upp för viljan att kollektivisera och skapa ett socialistisiskt Europa som finns i den socialistiska gruppen, S&D,  där Socialdemokraterna ingår även de begränsas. Folkpartiet ingår i gruppen ALDE (alliansen av liberaler och demokrater för Europa), idag är ALDE garanten för att inte konservatism eller socialism dominerar Europapolitiken. För mig och för de yngre människor som växt upp med de öppna gränser mellan medlemsländerna som EU inneburit är det självklart att våra barn ska kunna studera och arbeta i vilket land och på viket universitet som helst inom Europa, dessa möjligheter vill nationalisterna stänga. Tyvärr har valet till Europaparlamentet traditionellt lågt valdeltagande och blir det så även i detta val är nationalisternas möjligheter att begränsa friheten och öppenhet ännu större. Därför är det viktigt att du tar del av hur de politiska grupperingarna i Europaparlamentet ser ut och vad de vill åstadkomma.
Folkpartiet är partiet som står upp för Europatanken. Under helgen besökte två av partiets toppkandidater, Jasenko Selimovic och Tina Acketoft Majdantorget i Ukraina. De talade med och till europatörstande Ukrainare, inget annat svenskt parti visar upp sådant engagemang för frihet och öppenhet.  Ta del av Tinas tal via denna länk: http://www.folkpartiet.se/kievtal
Jag känner mig stolt som svensk liberal att tillhöra Folkpartiet och att få kandidera i provvalet till parlamentet och till ALDE gruppen!

Frihandel ger jobb i länet

Ingen kraft i världen har lyft fler människor från utsatthet och fattigdom till välstånd och välfärd än fri handel mellan fria människor. När stängda marknader blir öppna växer exportmöjligheterna för företag som kan nyanställa och expandera. Så bidrar frihandel till jobben runt om i världen och här i Sverige.
Som litet land med exportberoende industri har öppenheten mot omvärlden tjänat Sverige särskilt väl. Vi har strävat efter fri handel med alla som vill bedriva fri handel med oss. Därför välkomnar vi att förhandlingarna mellan EU och USA om världens hittills största bilaterala handelsavtal nu pågår.
USA är redan i dag Sveriges fjärde största varuexportmarknad och den allra största utanför EU. Nära en kvarts miljon arbetstillfällen i USA har skapats av svenska direktinvesteringar, svenska företag eller amerikansk export till Sverige. På samma sätt skapar amerikanska företag, amerikanska investeringar eller amerikansk import ca 70 000 jobb i Sverige.
Dessa jobb kan bli fler. I hela Sverige, i Norrlands inland och här i Jämtland. I dag kan vi presentera nya och regionala siffror på hur ett frihandelsavtal mellan EU och USA skulle förändra arbetsmarknaden till det bättre. . Siffrorna finns i en rapport som släppts med bearbetad originaldata från SCB, Svenskt Näringsliv och den tyska tankesmedjan Bertelsmann Stiftung.
Siffrorna talar sitt klara språk: Norrlands inland skulle gynnas av ett frihandelsavtal – 400 arbetstillfällen beräknas kunna komma till i inlandet. Det skulle ensamt tillföra lika många arbetstillfällen som förlorades i Östersund när Flextronics för i dagarna fem år sedan slog igen.  För Jämtlands län rör det sig om 200 arbetstillfällen. Det motsvarar en bestående sysselsättningsökning på 0,3 procentenheter. Samtidigt beräknas bruttoregionalprodukten - värdet på allt länet producerar - öka med 3,3 procent.
Baserat på ett nykonstruerat index finns i studien också siffror över utfallet för varje enskild kommun i hela länet. För Östersund kan ett avtal på sikt innebära ca 70 nya arbetstillfällen, medan det för Strömsund kan röra sig om ca 35 jobb. Allra bäst förutsättningar att dra nytta av ett frihandelsavtal bedöms Ragunda ha där 15 nya jobb motsvarar en sysselsättningsökning på 0,6 procent.
Alla prognoser över framtiden har en osäkerhet i sig men riktningen är tydlig: Sverige, Norrlands inland och Jämtland kommer dra fördel av ökad frihandel med omvärlden. I valet 2014 kommer den linjen bäras av Folkpartiet liberalerna. När andra partier tävlar om att snabbast få stänga gränserna mot Europa kan vi genom mer öppenhet lova fler jobb, mer tillväxt och ökade skatteintäkter.
Pär Löfstrand (FP), Länsordförande och nominerad till Europarlamentet
Erik Scheller (FP), nominerad till Europaparlamentet

Tomma tunnor skramlar bäst!

Vänsterpartisten Reidar Lunde kritiserar i en debattartikel folkpartiets utbildningspolitik.  Han påstår att folkpartiet tycker att det är bra med riskkapitalbolag som flyttar 100-tals miljoner utomlands, vilket givetvis är en ren lögn. Folkpartiet vill ha ägare i den offentliga sektorn som har ett långsiktigt ägaransvar. Det innebär att så kallade riskkapitalbolags möjlighet att bedriva verksamhet i den offentliga sektorn ska begränsas. Vidare påstår Lunde att det fria skolvalet är den största anledningen till att kunskapsnivån sjunker vilket inte heller är sant.  Enligt välfärdsforskaren Andreas Bergh vid Lunds universitet visar både tidig och nygjord forskning att konkurrens skapar positiva effekter för både kommunala och fria skolor. Att vänsterpartiet hatar valfrihet är ingen nyhet och deras lösning på problemen brukar vara att höja skatter för att ge mer resurser till skolorna, då ska vi komma ihåg att Sverige satsar 6,3 procent av BNP på utbildning mot 5,7 procent som är snittet i OECD. Det vore intressant om Lunde som representerar Vänsterpartiet i Östersunds kommun i barn- och utbildningsnämnden kunde precisera vilka förslag de har på lokal nivå, inte minst med tanke på att Lunde och Vänsterpartiet inte tagit några politiska initiativ på kommunalnivå den senaste mandatperioden.

Öster(s)undshem, hyressättning och socialt ansvar.

Östersundshems ordförande svarar på vår debattartikel om att kraven på socialt ansvar måste tydliggöras i ägardirektiven. Idag är de affärsmässiga målen tydligt beskrivna men av det som Ö-hems styrelseordförande räknar upp syns intet i ägardirektiven. Mitt svar till (S)tyrelsen är: Poängen med vår debattartikel och våra förslag till nya ägardirektiv är det faktum att det sociala ansvaret inte är tydligt i ägardirektiven, det är bra om du och dina partikamrater ställer sig bakom våra förslag så att Östersundshems sociala ansvar tydliggörs och att inte enbart vinstkraven är tydliga. Du skriver att ”hyresmarknadens parter famlar om hur arbetet för att få fram en korrekt hyressättning sak bedrivas”.  Sluta famla och följ våra förslag på systematisk hyressättning och lägg kraven på marknadshyror åt sidan. Vi i Folkpartiet är mycket väl medvetna om den nya lagstiftningen men vi delar som sagt inte uppfattningen om att de affärsmässiga målen står över kraven på socialt ansvar. Håller du med oss om detta så vore det bra, men då måste även detta skrivas in i ägardirektiven.

Vid vårt landsmöte tog vi följande beslut om hyressättningen på bostadsmarknaden:
"Hyressättningen behöver i större utsträckning avspegla konsumentens efterfråga och individuella val, till exempel till- och frånval. Förändringar av bruksvärdessystemet måste kombineras med regler som ger hyresgäster långsiktigt förutsägbara villkor och ett skydd mot plötsliga höjningar av hyran för den befintliga bostaden".
Folkpartiet är alltså emot ett system med marknadshyror.

Lösningen för en bättre utbildning stavas inte socialism

Företagarna Susanne Andersson Pripp, Adam Brånby, Nils-Åke Hallström och Ola Toftegaard lyfter i en artikel fram sin rädsla för att Sverige inte ska hänga med i den internationella konkurrensen. Som svar till dessa skriver två av länets tyngsta socialdemokrater Robert Uitto och Marie Nordén ett svar som behöver kommenteras. De två socialdemokraterna menar att utbildningsambitionerna sänkts i Sverige, sanningen är att det i själva verket aldrig genomförts fler reformer inom skolpolitiken sedan 1800-talet. Ny skollag, nytt betygssystem, ny lärarutbildning, karriärvägar för lärare, stärkta insatser för elever med särskilda behov m.m. 

Det tar givetvis tid att vända resultaten i skolan och tidigare socialdemokratiska kommunalrådet och utredaren Per Thullberg skriver att de reformer som införts 2011-2013 tidigast om några år kan komma att lyfta elevernas resultat. De första lärarkandidaterna i den nya lärarutbildningen har ännu inte lämnat lärosätena. 

 Men, glädjande nog kan vi se att söktrycket till lärarutbildningarna har ökat med 27 % från föregående år och att läraryrket för första gången placerar sig på 10-topp listan för unga avseende drömyrke. Frågan är hur det skulle varit om socialdemokraternas icke-politik inom skolområdet fått fortgå under 2000-talet. När det gäller högre utbildning så har aldrig fler studenter studerat vid de svenska lärosätena, Göran Perssons 50 % mål är redan passerat. 

Det som krävs är att vi riktar blicken mot vårt eget län. Vad kan vi göra för att grundskola, gymnasium och högre utbildning ska utvecklas? I många av jämtlands kommuner som styrts av socialdemokrater i många år har resurser flyttats från skolan och besparingar har genomförts till förmån för andra satsningar istället för satsningar inom skolan som t ex entreprenörsinriktade grundskolor. Idag genomförs satsningar på IT i skolan på många håll, här krävs det en samverkan med lokala IT-företag om eleverna ska lära sig IT-hantverket istället för att bara utbildas till IT-konsumenter. Vi från folkpartiet menar att skolpolitikerna måste lyfta blicken och söka denna samverkan istället för att hela tiden försöka uppfinna hjulet själva, det handlar om politisk vilja!

 Lärarlönerna i gymnasieskolan har halkat efter och det samma gäller för lärarlönerna i den kommunala skolan, allt som en effekt av Göran Perssons kommunalisering av skolan i början av 90-talet. För att nå en likvärdig skola krävs det att skolan åter får statligt huvudmannaskap. För gymnasieskolans del är det viktigt att folkpartiets förslag om lärlingsutbildning blir verklighet även i vår region. Vi i FP har motionerat om detta och vi menar att kopplingen företag – gymnasium måste stärkas.   

Att Jämtland traditionellt ligger i botten avseende övergång till högre studier är ett problem och en av förklaringarna är att länet varit socialdemokratiskt styrt i snart 100 – år. Det krävs innovativa politiker på lokal nivå som tar initiativ för att förändra detta. Vi måste för Mittuniversitetet våga påpeka vilka kompetenser som saknas för det lokala arbetslivet och se till att det skapas utbildningar för dessa yrkesgrupper, i regionen! 

Pär Löfstrand (FP), Universitetslärare och riksdagskandidat

Ängsmon och skolbeslutet, kommunens kärnverksamhet måste prioriteras!

Idag var det ett stort reportage om de försämringar som väntar barnen i Ängsmogården efter majoritetens beslut att lägga ner senare delen i Östersunds Posten. Det framgår inte av reportaget att vi från allians för Östersund (FP+M+KD) var starkt kritiska till detta såväl i nämnden som när det var uppe i Kommunstyrelsen. Nedan kan du läsa vår protokollsanteckning från nämndsammanträdet. Till syvende och sist handlar skolfrågan i Östersund om hur vi fördelar pengar mellan nämnderna. Vi från alliansen budgetarer drygt 20 Mkr mer än det röd-gröna styret till skolan. Skillnaden i detta är helt avgörande, nedmontering och besparingar eller satsningar på skolan. Tyvärr är detta något som bagateliseras av lokal media. När majoriteten röstade igenom finansieringsformerna för arenaprojektet varnade vi för konsekvenserna att det skulle leda till nedskärningar i kommunens kärnsektorer vilket vi nu bittert får erfara. Tyvärr vilar nya vidlyftiga politiska projekt runt hörnet som inte granskas av media. I Kommunstyrelsen har majoriteten röstat för ett klartecken för rivning av populära och välfungerande Mosippans förskola för 9 Mkr och återbyggnad 500 meter bort för 42 Mkr, de har även beslutat att  Östersunds kommun ska vara delägare i en biogasanläggning i Sundsvall eller Gävle, något som kommer kosta kommunmedborgarna mångmiljonbelopp (sannolikt 50-60 Mkr). Vi menar att kommunen måste hitta tillbaka till kärnverksamheterna och prioritera dessa istället för annat. 

Protokollsanteckning

Vi i alliansen reserverar oss mot beslutet att lägga ner Ope skola och förskola, samt att förändra Ängsmogårdens verksamhet. Vidare är det vår uppfattning att nämnden borde tagit ett tydligt inriktningsbeslut om att Ångsta skola ska vara kvar på längre sikt. I alliansens budget för 2014 finns medel avsatta för underhåll av skollokalerna i Ope och Ångsta. Vi menar framförallt att förändringen av strukturen på Ängsmogården är problematisk ur flera olika perspektiv. För det första innebär det att barnen från Ope skola tvingas byta skola flera gånger på bara några år, vilket inte är bra för barnens lärande – och psykosociala trygghet. För det andra är det ett mycket negativt beslut för barnen i Ängsmoområdet. Ängsmon är idag ett lugnt område bra skyddat från klotter och skadegörelse. Vi anser att Ängsmogårdens skola och fritidsgård är en viktig faktor för detta. Barnen har en stark förtrogenhet med skolan och personalen, vilket gör att de känner sig sedda. Vi är oroliga över ifall denna anknytning rycks bort, förändras även barnens grundtrygghet i tillvaron och att detta kan leda till problem i närsamhället. Vi menar att framtida skolstruktur i Östersund måste med mer tydlighet baseras på långsiktighet och på samhällsstrukturella aspekter. Vi anser att beslutet att anta planeringsunderlaget för strategisk skolplanering är förhastat

och att detta måste bearbetas och förankras mer innan det kan antas. Ifall vissa förslag i planeringsunderlaget blir verklighet, innebär det investeringar i infrastrukturen med minst 50 mkr, vilket är något som vi inte kan ställa oss bakom. En fortsatt skolstruktursplanering måste vara långsiktig och ledas av en parlamentarisk tillsatt grupp tillsammans med verksamhet och extern expertis.