Vad menas med en god lärmiljö?

I kölvattnet av den något förvirrade debatten efter resultaten från PISA undersökningen är det många som försöker beskylla än den ena och än den andra för att resultaten i den svenska skolan sjunker.  Jag skall helt kort använda mig av Abraham Maslows behovstrappa för att förklara de självklarheter som ligger bakom vilka behov som är avgörande för att vi ska nå en bra lärmiljö.  För att kunna komma högre upp i behovshierarkin krävs att målen i de tidigare stegen är lösta.

•          Trygghet, lugn och ro, en känsla av att vara sedd.

Grunden för att skapa en bra lärmiljö är att elever och personal verkar i en miljö som präglas av lugn, struktur och att man känner trygghet.

Politiska behov: planer mot kränkande behandling och mobbning, resurser för att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter, god fungerande elevhälsovård. Hanterbara elevgrupper, 

•          Engagerade och duktiga lärare.

Nyckeln i lärandet är att det finns välutbildade lärare. Men det räcker inte med hög utbildning, det krävs även att lärarna känner ett engagemang inför uppgiften.

Politiska behov: Skapa förutsättningar för att duktiga och intresserade studenter ska vilja bli lärare. Ge förutsättningar för att öka den inre motivationen m.a.o. möjlighet till ämnesdidaktisk fortbildning, inte för hård arbetsbelastning, begränsa administrativa arbetsuppgifter, ge förutsättningar för lärare att hinna planera undervisning.

•          Lära sig läsa, skriva, räkna.

Innan man kan lära elever hur samhället fungerar, hur man blir en bra entreprenör, lära sig främmande språk, hur kreativitet uppstår etc. krävs det att de grundläggande hörnstenarna att kunna läsa, skriva och räkna.

Politiska behov: Utan grundläggande kunskap i att läsa, skriva, räkna är människan chanslös att konkurrera i dagens samhälle, förstå att detta är de grundläggande förutsättningarna för att nå högre nivåer i lärandet.

•          Olika sätt att ta till sig kunskap. Reflektion, logiskt, pratiskt, aktivt lärande.

Alla människor lär olika bra på olika vis. En bra lärmiljö genomsyras av de fyra olika hörnstenarna i David Kolbs (1984) hörnstenar i experiental learning. En lärmiljö ska kunna byggas på det som Kolb kallar för en abstrakt lärande, här hittar vi den traditionella katederundervisningen. En god lärmiljö ska även bestå av reflektiva inslag där eleverna får möjlighet att diskutera problemställningar med varandra.  På den andra sidan i Kolbs fyr-fältare hittar vi praktiskt och aktivt lärande. Den aktiva lärmiljön genomsyras av att elever får experimentera utifrån befintlig kunskap och den praktiska består av att eleverna tillämpar de färdigformulerande begreppen på praktiska uppgifter.

Politiska behov: Rekrytera rektorer med god pedagogisk kompetens och ledarförmåga för att leda det pedagogiska utvecklingsbehovet, skapa förutsättningar (create space) i skolorganisationen för att schemalägga moment som möjliggör att samtliga lärstilar beaktas i lärandet).

•          Skapa kunskap i samspel med det omgivande samhället

När det tidigare stegen är uppnådda är det meningsfullt att skapa kunskap i samspel med det omgivande samhället.

Politiska behov: Skapa möjligheter för det omgivande samhället att samverka med skolan. Bygga broar mellan näringsliv, skola och offentlighet.

Skolans behovstrappa (Löfstrand, 2014). Baserad på Maslows behovstrappa (1954)

Referenser

Kolb, D.A. (1984). Experiental learning: experience as the source of learning and development Englewood Cliffs. NJ: Prentice Hall.

Maslow A.H. (1954) Motivation and Personality. Harper and Row, New York.