Inför karriärvägar även i S-märkta kommuner!

Samhället måste prioritera det som är skolans viktigaste resurs - lärarna. Det kräver även att kommuner som exempelvis Östersund inte motarbetar Folkpartiets ambitioner att höja lärar­lönerna.
Dagens situation för lärarna visar tyvärr tydligt att vi inte gjort vår läxa. 4 av 10 lärare funderar i dag på att lämna yrket och få studenter som säger sig vilja bli lärare. Den enskilt viktigaste orsaken är den låga lönen. Läraryrket har blivit ett yrke med låg status och låg lön. Folkpartiet har under flera år pekat på bristerna i svensk skola som skapat dagens situation och under vår ledning har därför en rad initiativ tagits för att stärka läraryrkets status. För att lyckas krävs det att de får bättre betalt.
En väg för att höja yrkets status är de karriärtjänster som med statligt stöd införs under hösten.
I Östersunds kommun skulle till exempel 14 lärare nu i höst och ytterligare 18 få chansen kunna ta ett steg vidare i sina karriärer finansierad av staten, med löneökningar på minst 5 000 kronor i månaden. På riksnivå vill Folkpartiet i kommande budget ge ytterligare 20 000 lärare och förskollärare chansen att ta ett steg vidare i sin karriär. Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut och Östersunds kommun har valt att inte fullt ut hoppa på skapandet av karriärvägar för lärarna. Vi folkpartister i Östersunds kommun kommer noggrant att bevaka detta så att intentionerna med karriärvägar för lärarna inte blir tidsbegränsade anställningar med arbetsuppgifter som ligger utanför det pedagogiska området vilket är regeringens ambition. Men för att verkligen lyckas göra yrket attraktivt måste även vi i kommunerna prioritera och värdesätta våra lärarna och deras insatser. Priset kan bli högt. Men priset att låta bli är högre.

Sverige har under de senaste åren gått igenom den största omläggningen av svensk skola genomtiderna. Regeringens största budgetsatsningar har varit inriktade mot skolans område. Det tar givetvis tid att vända resultaten i den svenska skolan, de första lärarna i den nya lärarutbildingarna har inte kommit ut på arbetsmarknaden ännu. Enligt utredaren Per Thullberg (tidigare socialdemokratiskt kommunalråd) kan vi inte räkna med att reformerna får resultat innan 2020-talet. Men, det viktiga i sammanhanget är att Sverige får fortsätta på den inslagna linjen och då är en statushöjning av läraryrket den enskilt viktigaste faktorn. Tyvärr ser vi kommunpolitiker i socialdemokratiskt styrda kommuner att reformerna motarbetas eftersom de kommer från "fel regering". Detta är mycket olyckligt men kan motarbetas på två sätt.

1. Rösta för ett nytt kommunalt styre i valet 2014.

2. Lyft ansvaret för skolorna till staten!

Investeringsbehov i kommunens skolfastigheter?

De senaste åren har olika förslag om organisation av skolorna i kommunen varit uppe för beslut utan att nå i hamn. Jag har vid flertalet tillfällen frågat efter underlag avseende vilket investeringsbehov som finns i Östersunds skolor för att uppnå en trygg miljö, god pedagogisk standard och en bra arbetsplats. Vi har i nämnden vid olika tillfällen fått information om enskilda skolor utan möjlighet att kunna skapa en totalbild över hur behovet av investeringarna i kommunens skolfastigheter ser ut. I det senaste förslaget till omorganisation påvisas stora investeringsbehov i skolfastigheterna i Bringåsen, Ope och Ångsta. för Ope skola finns en tydlig och bra genomgång av hur investeringsbehovet ser ut även fast åsikterna mellan tjänstemän och Ope skolas vänner går i sär. För att vi beslutsfattare ska kunna fatta kloka beslut i frågan om kommande skolorganisation är det en förutsättning att vi får kännedom om helheten av renoveringsbehovet av kommunens skolor. Jag anser att vi i god tid innan beslut om skolorganisation måste delges hur investeringsbehovet ser ut med utgångspunkt i dels vad som måste genomföras de närmaste åren för att uppfylla lagkraven samt vad som är önskvärt att göra.

Mina frågor till Björn Sandal är som jag önskar såväl muntligt som skriftligt svar på är: Hur ser investeringsbehovet i kommunens skolfastigheter ut?

Om inte svar på ovanstående fråga kan ges undrar jag när vi förtroendevalda kommer kunna delges en helhetsbild av investeringsbehovet i skolfastigheterna?

Pär Löfstrand (FP)

Karriärvägar för lärare

För Folkpartiet börjar klassresan i klassrummen. Men för att detta ska bli mer än tomma ord krävs att samhället prioriterar det som är skolans viktigaste resurs - lärarna. Det kräver även att kommuner som exempelvis Östersund inte motarbetar Folkpartiets ambitioner att höja lärarlönerna.

En väg för att höja yrkets status är de karriärtjänster som med statligt stöd införs under hösten. I Östersunds kommun skulle till exempel 14 lärare nu i höst och ytterligare 18  få chansen kunna ta ett steg vidare i sina karriärer finansierad av staten, med löneökningar på minst 5 000 kronor i månaden. På riksnivå vill folkpartiet i kommande budget ge ytterligare 20 000 lärare och förskollärare chansen att ta ett steg vidare i sin karriär.
Tyvärr ser verkligen annorlunda ut och Östersunds kommun har valt att inte fullt ut hoppa på skapandet av karriärvägar för lärarna. Vi folkpartister i Östersunds kommun kommer noggrant  bevaka detta så att intentionerna med karriärvägar för lärarna inte blir tidsbegränsade anställningar med arbetsuppgifter som ligger utanför det pedagogiska området vilket är regeringens ambition.

Men för att verkligen lyckas göra yrket attraktivt måste även vi i kommunerna prioritera och värdesätta våra lärarna och deras insatser. Priset kan bli högt. Men priset att låta bli är högre - inte minst för framtidens elever. Det är även viktigt

Mina frågor till ordföranden för Barn- och utbildningsnämnden Björn Sandal är:

Varför har inte Östersunds kommun till fullo ansökt om karriärtjänsterna?
Hur har Östersunds kommun valt att utforma karriärtjänsterna?
Hur ser den framtida satsningen på karriärvägar för lärare ut?
När tänker majoriteten lyfta frågan om karriärtjänster i Barn- och utbildningsnämnden?


Pär Löfstrand (FP)

Större grupper i förskolan och ny skolutredning.

Interpellation ställd till Barn- och utbildningsnämndens ordförande Björn Sandal

Vid Barn- och utbildningsnämndens extrainkallade sammanträde i augusti fattade socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet beslut om att utöka barngrupperna i kommunens förskolor från 18 till 19 barn. Jag frågar mig om de har tänkt över vilka konsekvenser detta kan ge för verksamheten?  Jag vill att nämndens ordförande redogör för vilka konsekvenser utökningen av storleken på barngrupperna kan ge den pedagogiska verksamheten, barnens trygghet och personalens hälsa.

Interpellation ställd till majoritetens kommunalråd avseende beslutet att starta en ny skolutredningsprocess

Vid Barn- och utbildningsnämndens extrainkallade sammanträde i augusti beslutade socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet att starta en snabbutredning avseende kommunens skolorganisation. Under hösten 2013 pågick en skolutredning vilken havererade då centerpartiet och socialdemokraterna i sista minuten inte tycks kommit överrens. I samband med beslutet i nämnden i januari månad klargjorde den politiska majoriteten liksom vi i allians för Östersund att en ny skolutredning måste ta höjd och även väga in samhällsstrukturella faktorer i utredningen.

Vidare påpekade vi från alliansen att om en skolutredningsprocess ska lyckas måste den förankras tydligare i verksamheten, att utredningen måste ta ett helhetsgrepp och ledas av en utomstående processledning för att avlasta barn- och utbildningsförvaltningen.

Beslutet från nämndens augustisammanträde tyder på att centerpartiet, socialdemokraterna och centerpartiet nu frångår sina ståndpunkter från i januari när de drivit igenom en snabbutredning som ska vara klar i oktober. Det finns anledning att oroa sig för att även denna process kommer haverera på grund av brist på helhetsgrepp, medborgardialog och politiska överenskommelser inom majoriteten.

Jag vill ha svar på följande frågeställningar av majoritetens kommunalråd.

1.       Finns det någon överenskommelse inom majoriteten där vissa skolor/områden är skyddade från nedläggning?

2.       Varför har majoriteten frångått sitt ställningstagande från i våras genom att tillsätta en snabbutredning utan möjlighet att få ett helhetsperspektiv med god medborgardialog?

3.       Varför envisas majoriteten med att inte anlita en extern processledning trots att resultat från andra kommuner där strukturella förändringar i skolorganisationen visar att detta är en viktig framgångsfaktor?

  Pär Löfstrand, Folkpartiet Liberalerna