Socialdemokratisk tankevurpa

Sedan EU-parlamentarikern Jens Nilsson (S) tågade in i EU-parlamentet har hans retorik enkom varit att allt som är fel är det  han kallar för "högerns fel". Om inte Nilsson har märkt det så är det ingen av grupperingarna i EU-parlamentet som sitter i majoritet. Den liberala gruppen där folkpartiets EU-parlamentariker ingår (Alliance of Liberal and Democrats in Europe) är en viktig faktor mitt imellan Nilssons block och högerpartierna.

Jens Nilsson går i debattartikel efter debattartikel ut och kräver att EUs budget ska vara så stor som möjligt,  detta samtidigt som Storbritanniens premiärminister David Cameron leker med elden och flaggar för en brittisk omprövning av medlemskapet. Det är märkligt att Jens Nilsson trots sin plats i EU-parlamentet tycks ha missat att hela världsekonomin är i kris och och att länder som Grekland genom åren missköt sin ekonomi så till den milda grad att de idag står på ruinens brant. EU:s budget måste moderniseras och medlen bör omfördelas från jordbrukspolitiska reformer till forskningsanslag vid universitet. Jens Nilssons lösning är att införa ett socialistiskt styre i Europa och bara tanken får mig och miljoner av människor från forna Östeuropa att rysa. Samtidigt gör de båda riksdagsledamöterna Marie Nordén och Gunnar Sandberg (S) samma tankevurpa när de påstår att Sverige halkar efter som utbildningsnationen. Sanningen är den att regeringen med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen lagt en rekordhög andel till forskning för att stärka landet i den internationella konkurrensen. Nordén och Sandberg har också missat att antalet studenter vid svenska universitet och högskolor är på rekordnivå, 315000 studenter 2011. Vidare bortser de från att ungdomskullarna minskar dramatiskt, t.ex. minskar antalet 19-24 åringar med 20 procent till 2020 och detta kommer givetvis innebära att söktrycket kommer minska. Regeringens aktiva utbildningspolitik innebär en omfördelning av platser till vård- och teknikutbildningar eftersom det beräknas bli en brist på civilingenjörer och läkare. Ett nytt system för kvalitetsgranskning av forskning med syfte att fördela resurserna till starka forskningsmiljöer har införts, detta system innehåller en hel del barnsjukdomar och det vore tacknämligt om Nordén och Sandberg kunde komma med förbättringsförslag istället för att osakligt angripa utbildningspolitiken. Akademisk utbildning får inte bli en socialdemokratisk arbetsmarknadsåtgärd utan det som behövs är riktiga jobb i kombination med akademisk utbildning, folkhögskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Jag gläds åt de 8300 nya utbildningsplatserna inom yrkeshögskolorna som kommer hösten 2013. Av dessa får vi i Jämtland vindkraftsteknikerutbildning i Strömsund, lönespecialist-, vårdadministratör-, köksmästare- och diagnosteknikerutbilding i Östersund. Men länets högsta Socialdemokrater tycker förmodligen att även detta är fel.

Förnuftet segrade till slut.

Det känns oerhört bra att majoriteten vid gårdagens möte backade och insåg att oavsett vilket av besluten de skulle drivit igenom så hade det varit ett dåligt beslut för barnen och personalen på skolorna i Torvalla/Odensala. Sedan i höstas har jag och alliansen påtalat att en skolomläggningsprocess måste ta höjd och omfatta även faktorer i det omgivande samhället. I Östersund där socialdemokraterna sedan länge styrt och i dag har stöd av centerpartiet och miljöpartiet vet inte den ena handen vad den andra gör. Samtidigt som nedläggningar av skolor genomförs byggs områden ut och barnfamiljer flyttar in. De nedläggningsförslag som majoriteten drev in i sista stund saknade förankring i verksamheten och gav inte några förklaringar till föräldrar om vad som skulle bli bättre utan visade enbart på kvalitetssänkningar i verksamheten. En genomsyn av skolorganisationen krävs och processen måste så snart som möjligt ta fart igen men då med stöd av externa utredare som ser till helheten i kommunen och de nya utmaningar som skollagen ställer. Vi föreslår även att rektorer och föräldraråd från olika områden i staden tidigt knyts till en arbetsgrupp för att skapa en skola för framtiden.  Målbilden måste vara att skapa en hållbar organisation som tydligt visar på de förbättringar i verksamheten som majoriteten trots månader av påpekanden från såväl oss i alliansen som från rektorer och föräldrar inte klarat av att visa upp. Den senaste processen innehåller en rad fundamentala misslyckanden som enkelt kunnat undvikas om man svalt prestigen och istället lyssnat på oss.  Det kallades till möten med endagsvarsel där majoriteten utan förvarning till någon meddelade att beslutet skulle flyttas fram från hösten till nu i januari. Här borde Björn Sandal och kommunalråden förstått att processen var dåligt förankrad och att ett omtag varit på sin plats. Vi har sedan oktober pekat på nödvändigheten med att invänta resultatet från den arbetsgrupp som har till uppgift att arbeta fram en ny lokal plan för lärande.  Att då forcera fram en nedläggning av skolor som har mellan 60-200 elever är inte vettigt. Inte ens de berörda rektorerna kunde ena sig runt vilket förslag av de två som lades fram som var bäst. Återigen har den politiska majoriteten i Östersund visat hur tondöva de är. Det har inte blivit någon skillnad i och med att centern klev in som nytt stödparti. Trots att det berörde en av centerns hjärtefrågor som skulle beslutas, dvs. nedläggning av en s.k. byskola. Det visar att det är Socialdemokraterna som styr Östersund och att miljöpartiet och centern sitter i baksätet och tittar på.

Främlingsfienden inom oss

 Sen den dagen jag började arbeta som lärare har jag haft ett stort intresse för frågor om integration, rasism och främlingsfientlighet och det är med intresse jag läser Bengt Westerbergs SOU utredning som har namnet "Främlingsfienden inom oss". För några år sedan studerade och utvärderade jag Jamtlis verksamhet "På flykt" där niondeklassare i Jämtland under en dag genomför ett rollspel där de ikläder sig rollen av flykting. I samband med min studie genomförde jag fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som under sin högstadietid deltog i "på flykt". När jag nu lyssnar igenom dessa intervjuer slås jag av hur lite undomarna uppger att de arbetat med frågor som rör integration, främlingsfientlighet och rasism under sina år på högstadiet. Till största del är det under lektionerna om andra världskriget i historia de knyter an till frågorna. Det ser säkert olika ut i olika skolor och många samhällslärare gör säkert ett bra arbete och klarar av att ta i dessa svåra frågor, men långt i från alla. Jag blir därför glad när Westerberg "pin-pointar" skolan och forskning som de två avgörande komponenterna i arbetet mot främlingsfientlighet. Tidigare studier (Blum, 2004; Matiles & Cowan, 2012) visar att ungdomar som besöker platser där hemskheter utspelat sig (Dachau, Auswitch,  etc) blir mer toleranta. Tyvärr har vi inte möjlighet att skicka alla ungdomar på sådana studieresor så vi måste hitta andra vägar i vår egen vardag för att stärka medvetenheten. I resultaten av utvärderingen av "på flykt" syns det med all tydlighet att denna typ av arrangemang är effektiva och uppskattade men det räcker inte för att ändra attityderna i grunden. "På flykt" skakar om ungdomarna och ger en bra ingång för samtal, diskussion och fördjupning när de kommer tillbaka till skolan, jag önskar att alla ungdomar kunde få delta i denna typ av arrangemang. Därför välkomnar jag Bengt Westerbergs förslag med ett lärarlyft i mänskliga rättigheter. Westerberg pekar på olikheterna mellan olika skolor i hur de arbetar med demokratifrågor, ingen är den andra lik, i vissa fungerar det väl och i andra mindre bra. Ledarskapet är av yttersta vikt för dessa frågor men olika kommuner arbetar olika bra och ansvaret vilar tungt på enskilda rektorer som samtidigt slåss med nedskärningar och besparingar. Förutom ett lokalt politiskt ansvar att anslå större budgetramar till skolorna är det därför nödvändigt med en central statlig satsning i linje med det Westerberg föreslår. Utredningen förslår 650 miljoner kronor där tre lärare per skola ska ges möjlighet att delta i fortbildning om mänskliga rättigheter och sedan få i uppgift att sprida kunskaperna till sina kollegor för att öka genomslaget. Detta kan komma att ske simultant med införandet av nya karriärvägar för lärare där tio procent av Sveriges grundskolelärare får en ny karriärmöjlighet, den som säger att Björklund inte satsar på att utveckla skolan har missat sin hemläxa. Jag välkomnar även Westerbergs förslag att FAS ges i uppgift att göra en utärdering av forsknignen inom Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) för att bedöma om ytterligare satsningar bör ske. Jag har slagits av bristen på möjligheter att söka forskningsanslag för den typ av forskning som jag håller på med, (attityder, påverkan och beslutsfattande) så även detta är nödvändigt. Utredningen föreslår även en förstärkning av DOs ansvarsområde och att större resurser ska tilldelas och permanentas till Ungdomsstyrelsen för arbetet mot näthat.

Lästips

Adams, G., Edkins, V., Lacka, D., Picket, K.M., & Cheryan, S. (2008). Teaching about racism: Pernicious implications of the Stadnard Portrayal. Basic and Applied Social Psychology, 30 (4), 349-461.

Akrami, N., Ekehammar, B., Araya, T. (2000). Classical and modern racial prejduice: A study of attitudes towards immigrants in Sweden. European Journal of Social Psychology, 30, 521-532.

Blum, L. (2004). The Poles, the Jews and the holocaust: reflections on an AME trip to Auschwitz. Journal Of Moral Education , 33 (2), 131-148

Colca, C., Lowen, D., Colca, L.A., & Lord, S.A. (1982). Combating racism in Schools: A group work pilot project. Social Work in Education, 5 (1), 5-16

Löfstrand, P. (2007). Rollspel, rasism och genus. Genusmaraton 2007, Fahgren & Thurén red. Mittuniversitet, s.45-53.

McGregor, J. (1993). Effectiveness of role playing and antiracist teaching in reducing student prejudice. Journal of Educational Research, 86, 215-226

Pedersen, A., Walker, I., & Wise, M. (2005). "Talk does not cook rice": Beyond anti-racism rhetoric to strategies for social action. Australian Psychologist, 40, 20-30

Sidanius., J. & Pratto, F. (1999). Social dominance: An intergroup theory of social hierarchy and oppression. Cambridge, UK: Cambridge University Press.