Vad menas med en god lärmiljö?

I kölvattnet av den något förvirrade debatten efter resultaten från PISA undersökningen är det många som försöker beskylla än den ena och än den andra för att resultaten i den svenska skolan sjunker.  Jag skall helt kort använda mig av Abraham Maslows behovstrappa för att förklara de självklarheter som ligger bakom vilka behov som är avgörande för att vi ska nå en bra lärmiljö.  För att kunna komma högre upp i behovshierarkin krävs att målen i de tidigare stegen är lösta.

•          Trygghet, lugn och ro, en känsla av att vara sedd.

Grunden för att skapa en bra lärmiljö är att elever och personal verkar i en miljö som präglas av lugn, struktur och att man känner trygghet.

Politiska behov: planer mot kränkande behandling och mobbning, resurser för att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter, god fungerande elevhälsovård. Hanterbara elevgrupper, 

•          Engagerade och duktiga lärare.

Nyckeln i lärandet är att det finns välutbildade lärare. Men det räcker inte med hög utbildning, det krävs även att lärarna känner ett engagemang inför uppgiften.

Politiska behov: Skapa förutsättningar för att duktiga och intresserade studenter ska vilja bli lärare. Ge förutsättningar för att öka den inre motivationen m.a.o. möjlighet till ämnesdidaktisk fortbildning, inte för hård arbetsbelastning, begränsa administrativa arbetsuppgifter, ge förutsättningar för lärare att hinna planera undervisning.

•          Lära sig läsa, skriva, räkna.

Innan man kan lära elever hur samhället fungerar, hur man blir en bra entreprenör, lära sig främmande språk, hur kreativitet uppstår etc. krävs det att de grundläggande hörnstenarna att kunna läsa, skriva och räkna.

Politiska behov: Utan grundläggande kunskap i att läsa, skriva, räkna är människan chanslös att konkurrera i dagens samhälle, förstå att detta är de grundläggande förutsättningarna för att nå högre nivåer i lärandet.

•          Olika sätt att ta till sig kunskap. Reflektion, logiskt, pratiskt, aktivt lärande.

Alla människor lär olika bra på olika vis. En bra lärmiljö genomsyras av de fyra olika hörnstenarna i David Kolbs (1984) hörnstenar i experiental learning. En lärmiljö ska kunna byggas på det som Kolb kallar för en abstrakt lärande, här hittar vi den traditionella katederundervisningen. En god lärmiljö ska även bestå av reflektiva inslag där eleverna får möjlighet att diskutera problemställningar med varandra.  På den andra sidan i Kolbs fyr-fältare hittar vi praktiskt och aktivt lärande. Den aktiva lärmiljön genomsyras av att elever får experimentera utifrån befintlig kunskap och den praktiska består av att eleverna tillämpar de färdigformulerande begreppen på praktiska uppgifter.

Politiska behov: Rekrytera rektorer med god pedagogisk kompetens och ledarförmåga för att leda det pedagogiska utvecklingsbehovet, skapa förutsättningar (create space) i skolorganisationen för att schemalägga moment som möjliggör att samtliga lärstilar beaktas i lärandet).

•          Skapa kunskap i samspel med det omgivande samhället

När det tidigare stegen är uppnådda är det meningsfullt att skapa kunskap i samspel med det omgivande samhället.

Politiska behov: Skapa möjligheter för det omgivande samhället att samverka med skolan. Bygga broar mellan näringsliv, skola och offentlighet.

Skolans behovstrappa (Löfstrand, 2014). Baserad på Maslows behovstrappa (1954)

Referenser

Kolb, D.A. (1984). Experiental learning: experience as the source of learning and development Englewood Cliffs. NJ: Prentice Hall.

Maslow A.H. (1954) Motivation and Personality. Harper and Row, New York.

Tankar om Europa

Först, jag har börjat blogga på http://blogg.op.se/parlofstrand/
Jag kommer även fortsättningsvis lägga upp inlägg på denna blogg men den ovannämnda blir min primärablogg fram till valet i september.


I maj är det val till Europaparlamentet, liksom vid andra val är detta ett historiskt val men det kan bli mer historiskt än andra. I efterdyningarna av den ekonomiska kris som belägrat Europa söker nu främlingsfientliga och nationalistiska krafter stöd för sina nationalistiska och protektionistiska idéer. Det finns en stor risk att vi får en gruppering i EU-parlamentet bestående av representanter för partier som vill stänga ute människor och isolera europa med en starkt främlingsfientlig retorik som i flera länder övergått i våld mot minoriteter. Om detta blir verklighet kommer ursprungstanken med EU som fredsprojekt allvarligt hotas. Tyvärr består den svenska debatten av sju nyanser av EU motstånd/hat/förbannelse och en nyans av optimism, i den senare hittar vi Folkpartiet. Det finns mycket som kan bli bättre inom EU, exempelvis måste abortmotståndare och motståndet mot EUs mijöpolitik som finns i den moderata EPP gruppen begränsas. Samtidigt måste vi se upp för viljan att kollektivisera och skapa ett socialistisiskt Europa som finns i den socialistiska gruppen, S&D,  där Socialdemokraterna ingår även de begränsas. Folkpartiet ingår i gruppen ALDE (alliansen av liberaler och demokrater för Europa), idag är ALDE garanten för att inte konservatism eller socialism dominerar Europapolitiken. För mig och för de yngre människor som växt upp med de öppna gränser mellan medlemsländerna som EU inneburit är det självklart att våra barn ska kunna studera och arbeta i vilket land och på viket universitet som helst inom Europa, dessa möjligheter vill nationalisterna stänga. Tyvärr har valet till Europaparlamentet traditionellt lågt valdeltagande och blir det så även i detta val är nationalisternas möjligheter att begränsa friheten och öppenhet ännu större. Därför är det viktigt att du tar del av hur de politiska grupperingarna i Europaparlamentet ser ut och vad de vill åstadkomma.
Folkpartiet är partiet som står upp för Europatanken. Under helgen besökte två av partiets toppkandidater, Jasenko Selimovic och Tina Acketoft Majdantorget i Ukraina. De talade med och till europatörstande Ukrainare, inget annat svenskt parti visar upp sådant engagemang för frihet och öppenhet.  Ta del av Tinas tal via denna länk: http://www.folkpartiet.se/kievtal
Jag känner mig stolt som svensk liberal att tillhöra Folkpartiet och att få kandidera i provvalet till parlamentet och till ALDE gruppen!